Vecka 26 + några veckor till [The way of all flesh eller sista bloggen för säsongen – återkommer i början av augusti]

 

 

"Die, as in Our dog's gone the way of all flesh" Bibelsprängd som jag är tror jag mig veta att den svenska versionen av "the way of all flesh" är allt kött är hö. Båda översättningarna är pregnanta och kan för moderna människor kännas en aning cyniska. Men utrycket "the way of all flesh" är ett felaktigt citat av: the way of all the earth. Inte alls lika kraftfullt, och i vår nya mesiga bibel har hö ersatts med gräs. "Gräset torkar, blomman vissnar, men vår guds ord består i evighet" Jesaja 40.6 Men andemeningen är klar. Vi ska alla vissna, vi ska alla dö. Det finns också en roman av Samuel Butler som heter The way of all flesh som ni kan läsa på nätet.

I vår tid rasar en kamp mot köttets förgänglighet. Vi försöker hela tiden flytta fram "bäst före datumet" för våra kroppar. Nu för tiden anses det vackert att vara solbränd. Men att sola kan som alla vet vara livsfarligt. Solbadaren vinner kanske bara en pyrrhusseger: I dag vacker och brun i morgon diagnosen malignt melanom. Men till slut åker vi alla dit. På vägen blir vi alla anfrätta av tidens tand – men jag tycker att den skavda ytan, den rynkiga hyn, den flagnande färgen är vacker. Det är erfarenhetens skönhet.

Denna korv som ni ser längs upp har jag hittat på en reklamskylt av järn på Furusund.Bilden i dess helhet är försedd med den lockande rubriken "Kryddig!" vilket tycks bekräftas av rosten som tränger fram under färgen som het chilisås. Den här korven är en tuff överlevare. Han har inte tänkt att lämna in på ett bra tag. Men ändå nog känns hans (det måste vara en han!) rödbrända mage en smula äcklig, rent av stötande. Så se till att skydda dig på badstranden, lura naturen; använd solkrämen med skyddsfaktor 91. En betryggande siffra, eller hur!

Jag kommer att göra en liten paus i mitt bloggande och återkommer först i början på augusti. Läs min gamla bloggar i stället. Och glöm inte solparasollet!

 

Har du synpunkter hör av dig.