Vecka 51 [Bli en olikriktare]



Jag skriver få att få reda på vad jag tänker hellre än att skriva ner det jag redan tänkt. Målet med mitt skrivandet är att överraska mig själv. Min grundtanke är att jag är smartare än jag tror, men jag upptäcker det först när jag sätter mitt tänkande i praktiskt arbete. Till kategorin praktiskt arbete räknar jag skrivande. Att skriva är i bästa fall en självbelönande aktivitet. Precis som sex eller intagande av föda. Denna "floweffekt" minskar i ngn mån när man skriver mot betalning eller när man skriver mot ett högt ställt prestationskrav, dvs när skrivandet är instrumentellt, dvs skrivandets syfte är att tjäna pengar eller att vinna berömmelse etc.


[I skolan fick man öva sig i rättstavning genom att skriva av andras texter. Hur kul är det i allmänhet? Fast ännu tråkigare måste det vara att lära sig koranen utantill utan att man inte begriper arabiska. Snacka om diciplinering. "Tänk så här skriva roligt är". I en övningsbok från lågstadiet står denna sentens som det var tänkt att eleverna skulle skriva av och det minst 10 gånger innan sidan tar slut och ett nytt käck avskrivningsmening presenteras.]


Hur man skriver beror också på vem man är, vilken läggning man har, och kanske på hur stort arbetsminne man har. Jag har en sympatisk skrivande granne, som tänker och tänker, och när tanken funnit sin form sätter han sig ner vid datorn och skriver ner den redan språkligt formulerade tanken. Själv gör jag alltså tvärtom: jag föder tanken i skrivandet. Jag är den otåliga sorten; allt genast, allt nu. Men just nu, eller rättare sagt, för tre meningars sedan kom jag på att det kanske berör på mitt flyktiga arbetsminne, dvs min oförmåga att hålla saker i huvudet en längre stund. Om min tankegång är för komplex hinner jag så att säga glömma bort dess initialstadium innan jag kommer till den logiska konklusionen. Men andra ord är jag antagligen rätt korkad. Men i mitt "skrifttänkande" kan jag alltid gå tillbaka i texten och kolla vad jag nyss tänkte.


Men det allt för ordnade tänkandet utesluter lätt det absurda infallet som möjliggör att nytt tankespår upptäcks. Det gäller att kringgå "abc-bokens rättskaffens linjäritet och snusförnuftets självklarheter". Det där prematura "vad vad jag sa tänkandet". Det är inte farligt att fel, att vara ute i ogjort väder, att ge sig ut på tunn is, att göra bort sig. Det är däremot farligt om var och en håller sig till vedertagna, det självklara, det erkända, det legitimerade, det rät(t)skaffens, det rät(t)rådiga. Det likriktiga.


(ännu en parantes) En kristen kvinna på radion säger: Den sämsta och den bästa egenskapen hos människan börjar på Ö. Den bästa egenskapen är ÖDMJUKHET och den sämsta är ÖVERMOD. Själv är jag nästan överdrivet ödmjuk och därför hat jag tänkta att anordna en tävling i just ödmjukhet. Jag utgår från att jag själv kommer att placera mig på prispallen


Det gäller att skriva om sig till en olikriktigare.


Det gäller att bli en nytänkare. Ingen vill vara en gammal-tänkare. Ett megafån för andras tankar. För att bli nytänkare gäller det att skaka ordentligt på huvudet så idéerna flyger kring och fastnar på ett annat ställe i tankestrukturen.. Enligt en bok jag läst lär cogitars (tänka på latin) grundbetydelse just vara "skaka".


Hur många idéer svävar inte omkring i mitt huvud, av vilka månget par, om de kunde förenas till ett sådant, kunde resultera i den största upptäckt! Men de ligger så långt från varandra som svavlet i Goslar från den ostindiska salpetern och stoftet i kolmilorna i Eichsfeld som tillsammans skulle bli krut. Hur länge har inte krutets ingredienser existerat före krutet! Ett naturligt kungsvatten finns inte. Om vi när vi tänker överlämnar oss åt förståndets och förnuftets naturliga kopplingar så klibbar begreppen ofta så fast vid andra att de inte kan förena sig med dem som de egentligen passar ihop med. Om det bara funnes något här som upplösning i kemien, där de enskilda delarna lätt simmar spridda och därför kan ta vilken riktning som helst. Då detta emellertid inte går för sig i detta sammanhang måste man avsiktligt sammanfora idéerna. Man måste experimentera med dem. g.c. Lichtenberg

Har du synpunkter hör av dig.

 

Bättre att tänka fel än stort!? Bättre att tänka upp som ner!